I slutet av 2010 gav jag mitt själv ett löfte som jag lovade mig själv att jag skulle hålla inför det nya året. Jag önskade efter impuls-känslor och ett harmoniskt liv. Jag ville bli vuxen, skratta högt och leva lyckligt. Börja om, göra rätt. Ja ni vet, jag ville göra något som är på riktigt. Leva i nuet. Inte sluta äta godis eller börja träna. För det där är bara vardagliga saker som man bestämmer sig att påbörja varje ny vecka. Jag ville dansa med händerna i luften på lördagar och äta godis i sängen varje söndag. Jag ville vara jag, helhjärtat. Att hela tiden titta framåt utan att ångra.
Det hann gå sju dagar på det nya året. Och allt bara brast. När man försöker ta kontroll över något som hela tiden ramlar ur dina händer. Ibland vill man så mycket att man jagar utan att se. Ha perfekta vänner, skratta, leva, göra saker man tycker om, resa, jobba, drömma. Man jagar efter allt som är meningen att göra dig svinlycklig. Tills inget gör dig lycklig. Inte ens nöjd. Tills lögn efter lögner började upprepas. Det tar tycket mod till att säga detta högt ut: Aldrig någonsin har jag ljugit så mycket i hela mitt liv. Som jag har gjort detta år. Lögner som jag inte är särskilt stolt över. Framför allt att jag ljugit för människor jag älskar. Det värsta man kan göra.
Om jag inte hade fått det här året till att göra misstag hade jag aldrig insett hur mycket man måste lära sig att älska sig själv. Om man ska kunna respektera den relationen man väljer att ha i sitt liv. Att respektera sig själv, trots brister.
Jag ska sluta fly. Vara sann mot mitt hjärta. Precis som detta citat från Rebecca Simonsson ska jag följa slavisk I mitt nya liv 2012 -"Min bästa lärdom i livet, är att skala bort negativa relationer. Mina relationer i MITT liv ska göra mig glad, och berika mig. Allt annat kan dra åt helvete."
Ja. Precis så. Äkta och jävligt sant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar